Anna Franklin: Om mitt möte med Carolyn Cassady – den sista länken till beatgenerationen

Jan: Recently Carolyn Cassady left us. I wrote a short text about us missing her on Facebook. Here's a text in Swedish, from my friend Anna Franklin, about her meeting and memory of Carolyn.

Vi väntar och väntar. Vi är flera som samlas i Gamla stan kring lunchtid. Ett grönt sidenband lindas runt fönsterna kring English Bookshops filial i Stockholm. Snart kommer hon som ska klippa bandet och inviga lokalen. Men hon dröjer.

När den svarta bilen närmar sig och dörrarna öppnas kliver en liten, späd kvinna ut. Det ljusa håret står som en sky kring ansiktet och hon tycks blända alla. Hon blir bemött som en stjärna. Carolyn Cassady, den sista länken till beatgenerationen, är på besök för att lansera den svenska översättningen av sin biografi Off the road - mina år med Cassady, Keruac och Ginsberg.
Men hon har redan svarat på alla frågor. Vad finns kvar att säga? Hennes man Neal Cassady dog 1968 och sedan dess har hon levt ensam. Och varför skulle hon egentligen gifta om sig? Livet i skuggan av dessa vagabonder var inte alltid så lätt. Det var ibland ett rent helvete.

Efter att ha sträckläst hennes bok, som börjar när hon träffar Cassady och slutar när han dör, känner jag bara: Hur orkade hon? På det svarar hon mig: ”Min far sade alltid – Du gör vad du måste göra”.

Det vill säga hålla ihop familjen med tre barn och gå vidare. Hon hade en borglig bakgrund och i och med giftermålet hamnade hon mitt i ett minst sagt bohemiskt liv.

Boken är sorglig. Var kärleken verkligen så stark att hon i princip stod ut med både älskarinnor och droger? Hon säger: ”Obviously” och ler bestämt.

Under alla år har hon verkligen levt genom Neal Cassady och älskaren och den förtrogne Jack Keruac. Men om beatgenerationen och dess litteratur vill Carolyn Cassady helst inte tala. Hon hatar ordet beat. Tycker bara att det är något upphittat av media. Att allt är en myt. ”Det betyder ingenting säger hon. Vi var bara vänner som träffades och läste högt för varandra och lyssnade på musik. Jack sade alltid att det där har jag inget med att göra.”

Jag sitter här i bokhandeln och skriver min krönika. Då och då sneglar jag bort mot bordet där Carolyn Cassady signerar böcker. Hon ler ständigt, men är trött på alla frågor och jag känner att hon helst av allt skulle vilja vara någon annanstans.
Frågan är om vi har kommit så långt idag, för hur många är det inte som curlar sina män och barn och ställer upp i tid och otid. Och som aldrig hinner med sina egna planer och sitt skapande.

Jag kan inte låta bli att tänka på den gamla klyschan att bakom varje framgångsrik man finns en stark kvinna. Dock, vi har alla ansvar för våra liv. Och ett val. Alltid.

Anna Franklin

(Carolyn Cassaday avled den 20 september på ett sjukhus nära hemmet i London)